Egyptens grundlagsomröstning – slutspurten på ett politiskt maktspel? Under de senaste veckorna har situationen i Egypten varit ordentligt turbulent. I stormens centrum finns ett dekret utfärdat av President Morsi den 22 november. Dekretet fastslår att ingen egyptisk myndighet har rätt att ifrågasätta presidentens beslut, inte heller Egyptens högsta domstol eller författningsdomstolen som har ansvar för att avgöra om olika myndigheters beslut följer grundlagen. Detta är ett mycket radikalt tilltag av president Morsi under den politiska process som förhoppningsvis ska leda till ökad demokrati i Egypten. En grundläggande regel i alla demokratiska system är att domstolarna ska ha möjlighet att säga ifrån om den lagstiftande makten tar beslut som strider mot t.ex. ett lands grundlag. Domarkåren skall för att detta ska ske kunna agera självständigt och även ett lands härskare skall vara underställd lagen.
President Morsis dekret åsidosätter nu helt och hållet domstolarnas möjlighet att granska makten och på sätt och vis kan man säga att det resulterar i att presidenten nu placerar sig själv ovanför och utanför lagen. Givetvis har domstolarnas och domarkårens protester mot dekretet varit mycket kraftiga likväl som protesterna från den egyptiska oppositionen. Flera av Egyptens domare, även de som sitter i de högsta domstolarna, har under den gångna veckan gått ut i strejk som en protest mot dekretet. Egyptens domarkår har också meddelat att de som protest kommer att bojkotta övervakandet av den folkomröstning om liggande grundlagsförslag som ska ske den 15 december. Enligt den temporära grundlag som styr Egyptens övergång till demokrati efter Mubaraks fall i januari 2011, ska en sådan folkomröstning övervakas av Egyptens domare. Om domarna vägrar att övervaka folkomröstningen finns det därför en risk att folkomröstningens resultat ogiltigförklaras. Att reda ut de olika turerna i denna, än så länge, politiska konflikt är inte helt lätt. Inte heller går det i nuläget att förutspå vilka konsekvenser det som sker kommer att ha för den fortsätta demokratiseringen i Egypten. För att börja förstå vad som händer är det tre saker som är viktiga att komma ihåg.
Det första är att Egypten sedan Mubarak avsattes fortfarande inte har någon fastlagd grundlag. De parlamentsval och presidentval som hållits i år har hållits utan någon grundlag på plats. Istället finns en rad temporära lagar och dekret som anger hur Egyptens övergång till demokrati ska ske. Dessa temporära lagar har dels utfärdats av det militära övergångsråd som hade makten i Egypten efter Mubaraks fall, och dels av president Morsi efter det att han valdes och installerats som Egyptens president. Enligt de temporära lagar som nu gäller så ska nyval utlysas i Egypten så fort en demokratiskt fastlagd grundlag har kommit tillstånd.
Det andra som är viktigt att komma ihåg är att utöver den politiska konflikt som idag finns mellan olika islamistiska och liberala grupperingar i Egypten så finns en annan underliggande konflikt. Denna rör i vilken mån individer som sitter kvar på sina poster sedan Mubarak regimen ska ses som tillförlitliga ämbetsutövare eller inte. Många domare, och särskilt de som sitter i högsta domstolen och författningsdomstol satt på sina positioner även under Mubarakregimens tid. Detta gör att många egyptier anser att de tillhör den gamla regimen och att det är därför är svårt att lita på att de verkligen vill att Egypten ska demokratiseras.
Deltagare under KrF:s ickevåldsutbyte i Egypten juni 2012 gör en maktens pelare övning – under övningen pekades domstolarna ut som en maktpelare i det Egyptiska samhället.
Dessa två faktorer är alltså en del av förklaringen till den politiska strid som under de senaste veckorna blossat upp mellan Egyptens domarkår och President Morsi. Men denna strid är egentligen inte så ny som den kan verka. För att helt förstå vad som händer nu måste man backa så långt som till juni tidigare i år. Enligt ett domslut från Egyptens författningsdomstol i juni 2012 måste det Egyptiska parlamentets, då relativt nyvalda, nedre kammare upplösas helt och hållet. Enligt författningsdomstolen hade politiska partier i parlamentsvalet tillåtits att tävla om den tredjedel av kammarens platser som var reserverade för kandidater med individuella valkampanjer. Kammaren dominerades efter valet av kandidater från det Muslimska Brödraskapets politiska gren ” Frihets – och Rättvisepartiet”, samma parti som President Morsi tilhör. Då Morsi väl installerades som president beslöt han tvärtemot författningsdomstolens beslut att återinstallera den nedre kammaren. Morsi bestämde att de valda kammarmedlemmarna skulle återta sina uppgifter, inklusive uppgiften att stifta lagar, i parlamentet till dess att ett nytt parlamentsval kan genomföras.
Senare i juni fick denna återinstallerade lägre kammare tillsammans med parlamentets övre kammare uppdraget att välja och tillsätta en grundlagskommittee. Grundlagskommitteen bestod då av 100 personer med uppgift att ta fram ett nytt grundlagsförslag. Grundlagskommitteens arbete har sedan dess präglats av politiska stridigheter. De kommitteemedlemmar som har representerat Egyptens olika minoritetsgrupper, såsom den koptiska kyrkan och nubierna, har en efter en hoppat av kommitteens arbete. Enligt flera mediakällor har avhoppen skett som ett resultat av mer eller mindre direkta påtryckningar. Grundlagskommitteens legitimitet har också ifrågasatts från flera håll då den ju tillsattes av ett parlament vars nedre kammare förklarats ogiltigt av Egyptens författningsdomstol.
I söndags, den 2 december, skulle författningsdomstolen ha kommit med ett utlåtande om huruvida grundlagskommitteen tillsattes på rätt sätt. Det Morsis dekret från förrförra veckan gjorde och fortsätter att göra är alltså att det helt tar bort författningsdomstolens möjlighet att ogiltigförklara grundlagskommitteens tillsättning och arbete. Enligt Morsi och Muslimska Brödraskapet var dekretet nödvändigt för att garantera att domstolens beslut inte skulle riskera att omintetgöra det arbete som grundlagskommitteen redan lagt ner. De menar att det viktigaste för Egypten just nu är att man så snabbt som möjligt får en demokratiskt fastlagd grundlag som möjliggör presidentära och parlamentära nyval. Enligt Morsi och det Muslimska Brödraskapet skulle ett beslut från domstolen som ogiltigförklarar grundlagskommitteens arbete utgöra ett allt för stort hot mot den fortsatta stabiliteten i Egyptens demokratiseringsprocess.
Egyptiska deltagare under KrF:s ickevåldsutbyte berättar om sina tankar under pågående presidentval, juni 2012
För att ytterligare försäkra sig om att det liggande grundlagsförslagets legitimitet inte skulle hotas av ett eventuellt domslut skyndade det Muslimska Brödraskapet och President Morsi under förra veckan även på beslutsprocessen inom själva grundlagskommitteen. De temporära regler som gäller tills dess att en ny grundlag finns på plats fastslår nämligen att när grundlagskommitteen har kommit med ett färdigt grundlagsförslag så ska Egyptens medborgare genom folkomröstning få bestämma om förslaget ska antas eller inte. Enligt vissa juridiska experter i Egypten kan inte en grundlag som antagits genom folkomröstning i efterhand i ogiltigförklaras av någon Egyptisk domstol. Under slutet av förra veckan snabbprocessades därför det förslag som låg till beslut i grundlagskommitteen. I ett 16 timmar långt, och delvis ganska kaosartat, möte, som enligt flertalet medier bojkottades av grundlagskommitteens koptiska och liberala representanter, röstade grundlagsförslagets 230 paragrafer igenom en efter en. Tidigt i fredagsmorse kunde man således utlysa den 15 december som dag för folkomröstning om den Egyptiska grundlagen.
Givet att det Muslimska Brödraskapet och salafisterna har dominerat utgången i tidigare val är det mycket troligt att det grundlagsförslag som nu ligger, och som i stor utsträckning präglas av dessa grupper, också kommer att antas i en kommande folkomröstning. Om den blir av vill säga. I dagsläget pågår kraftiga protester och stora demonstrationer från oppositionen som vill att omröstningen skall ställas in. Domarkåren fortsätter också att hota med en total bojkott av folkomröstningens övervakande. Självfallet demonstrerar även Morsis anhängare för att visa sitt stöd för honom och hans dekret. Något som under det senaste dygnet lett till våldsamma sammandrabbningar mellan de två sidorna utanför själva presidentpalatset. Än så länge är det omöjligt att säga var detta slutar för Egyptens räkning. Det som är tydligt är dock att Egyptens demokratiseringsprocess just nu befinner sig i ett mycket kritiskt och känsligt skede där vikten av fortsatt ickevåldsliga protester från båda sidor kommer att ha en avgörande betydelse.
Läs mer om Kristna Fredsrörelsens arbete i Egypten här: http://www.krf.se/islam-gebril-manniskorattsforsvarare
Kristina Patring, ickevåldsutbildare som sitter i KrF :s styrelse och övervakar Egypten å KrF:s vägnar.
Kristna Fredsrörelsen
