krf karta blogg

Fel tid att avbryta biståndet till Latinamerika

Just nu pågår en viktig debatt om framtiden för det svenska biståndet till stöd för fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter i vår omvärld. För Kristna Fredsrörelsen är det här en angelägen fråga eftersom vi genom åren har sett att bistånd kan göra stor nytta om det investeras på rätt sätt.

Kvinnor från ixilfolket i Guatemala firar den fällande domen mot tidigare diktatorn Ríos Montt, som dömdes för folkmord i maj 2013. Lyckan blev dock kortvarig och kort efter att det här fotot togs blev domen upphävd av en högre rättsinstans. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Kristna Fredsrörelsen och Diakonia är två svenska organisationer som med hjälp av svenska biståndspengar har kunnat stödja arbetet för rättvisa i Guatemala och det viktiga arbetet är inte slutfört än. Foto: Tamara Vocar.

Kvinnor från ixilfolket i Guatemala firar den fällande domen mot tidigare diktatorn Ríos Montt, som dömdes för folkmord i maj 2013. Lyckan blev dock kortvarig och kort efter att det här fotot togs blev domen upphävd av en högre rättsinstans. Det är idag oklart hur rättsprocessen mot diktatorn kommer att fortsätta. Kristna Fredsrörelsen och Diakonia är två svenska organisationer som med hjälp av svenska biståndspengar har kunnat stödja arbetet för rättvisa i Guatemala och det viktiga arbetet är inte slutfört än. Foto: Tamara Vocar.

Tack vare svenskt bistånd har åsidosatta grupper runt om i världen kunnat stärkas i att föra sin talan och verka för en förändring av orättvisa samhällsförhållanden. Kristna Fredsrörelsens medföljning och skydd av organisationer som arbetat för rättvisa efter folkmordet i Guatemala är ett exempel på detta, och tidigare i år gav detta långsiktiga arbete äntligen resultat. Men framgångarna i Guatemala och andra latinamerikanska länder är inte huggna i sten och ska inte tas för givna. Det finns mycket kvar att göra. Om biståndet till Latinamerika ska avbrytas så måste det först finnas en vilja och en möjlighet för ländernas myndigheter att själva bekämpa fattigdomen och stärka de mänskliga rättigheterna i regionen.

Demokratin och de mänskliga rättigheterna behöver vårdas för att överleva. De latinamerikanska demokratierna är svaga och unga och risken för återfall i inbördeskrig eller diktatur finns fortfarande. Statskuppen i Honduras 2009 visar på de risker som finns. Det våld som journalister tvingas leva med i Mexiko, Guatemala och Colombia är andra exempel. Det svenska stödet till demokratiska val och till arbetet mot korruptionen i Latinamerika är fortfarande viktigt.

Hösten 2012 inleddes fredsförhandlingar mellan FARC-gerillan och regeringen i Colombia. Våren 2013 ställdes en tidigare diktator inför rätta för folkmord i Guatemala. Att i detta läge avbryta det svenska biståndet till rättssystemet, civilsamhället och utsatta människorättsförsvarare i dessa länder vore ansvarslöst.

Riskerna är stora för kvinnor som står upp för sina rättigheter eller arbetar mot kvinnomisshandel i Latinamerika. Situationen är också mycket allvarlig för personer som engagerar sig fackligt, arbetar som journalister eller verkar inom bonderörelsen. I värsta fall kan ditt politiska engagemang sluta med att du själv eller någon närstående mördas. Ändå fortsätter människor i Latinamerika att stå upp för sina rättigheter. Siffror från civilsamhället i respektive länder gör gällande att:

–          Minst 19 människorättsförsvarare mördades i Guatemala 2011.

–          Minst 49 människorättsförsvarare mördades i Colombia 2011.

Om vi tittar på statistiken över väpnat våld och våldsamma dödsfall i dessa länder så är de totala siffrorna ännu mer skrämmande och Guatemala och Colombia återfinns bland världens mest våldsdrabbade länder. Det svenska biståndet till dessa länder hjälper till att motverka våldet och stärka rättssystemen. Det här stödet kommer kanske inte alltid att behövas, men det behövs just nu för att de som kämpar för fred och mänskliga rättigheter inte ska behöva utsätta sig för onödiga risker.

Kristna Fredsrörelsen kommer att lyfta frågan om det svenska biståndet till Latinamerika i debatter under Almedalsveckan. Läs mer om vårt deltagande här: http://krf.se/kalendarium/

Aron Lindblom arbetar med Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram som leder fredsobservatörernas arbete i Latinamerika.

 

 

Fler inlägg i debatten om Sveriges bistånd till Latinamerika finns här:

Christer Winbäck (Fp) “Svenska regeringen vänder Latinamerika ryggen”: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svenska-regeringen-vander-latinamerika-ryggen_8215064.svd

Jon Bergeå: ”Vänd inte ryggen åt Latinamerika”: http://troochpolitik.se/?p=4309

Kristna Fredsrörelsen i Dagen ”Fel stoppa latinamerikastöd”: http://www.dagen.se/opinion/debatt/fel-stoppa-latinamerikastod/

MR-fonden med flera i Svenska Dagbladet ”Oroande att Sverige fasar ut biståndet till Latinamerika”: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/oroande-att-sverige-fasar-ut-bistand-till-latinamerika_8231106.svd

Diakonia, PMU och SMR i Dagens Nyheter: ”Var sjunde biståndskrona går till migrationsverket”: http://www.dn.se/debatt/var-sjunde-bistandskrona-gar-till-migrationsverket/

Fotboll och ickevåld

Under den senaste tiden har de största demonstrationerna på mer än 20 år genomförts i Brasilien. Förra måndagen gick en kvarts miljon människor ut på gatorna för att protestera mot höjda kollektivtrafikpriser, mot korruption och mot de stora dyra investeringarna i sportarenor inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. ”Vi vill ha FIFA-standard på skolorna” stod det på plakat under demonstrationerna.

Demonstrationerna började i ganska liten skala men växte snabbt när polisen använde våld för att skingra de som deltog. Kristna Fredsrörelsen har sedan länge i olika sammanhang samarbetat med organisationen Sou da Paz som verkar i Brasiliens största stad Sao Paulo. Sou da Paz arbetar mot våld i samhället och för reformer av bland annat polisväsendet. De kommenterar polisvåldet i en artikel för den spanskspråkiga versionen av BBC. Att polisen får en militärlik utbildning bidrar till deras oförmåga att hantera protesterna konstruktivt, menar organisationen.

– Vi upplever ännu inte att polisen verkar inom de demokratiska ramarna, säger Luciana Guimarañes, direktor på Sou da Paz. Hon säger också att Brasilien fortfarande är märkt av arvet efter militärregimen som styrde landet fram till 1985. Då var polisens roll att försvarade statens intressen mot folkets.

Att demonstrationer växer snabbt efter att polisen använt övervåld är något vi sett även i Turkiet. Men Brasiliens president Dilma Rousseff har svarat på protesterna på ett helt annat sätt än sin turkiska kollega. Rousseff har sagt att det är bra att folk demonstrerar för bättre skolor, sjukhus och kollektivtrafik till ett rättvist pris. Enligt Brasiliens president är demonstrationerna ett bevis på demokratins kraft och på ”folkets rätt att påverka regeringens politik”. Hon hyllar demonstranterna för att utöva ett aktivt medborgarskap och lovar lyssna.

Det som händer i Brasilien visar också att sport och politik hänger intimt samman. Huruvida de stora sportevenemangen och den politiska aktivism som omgärdar dem kommer att bidra till ett bättre samhälle eller till mer korruption och våld i Brasilien återstår att se. Andra organisationer som Kristna Fredsrörelsen samarbetat med i Rio de Janeiro har länge kämpat för att göra VM till en stor manifestation för nedrustning och kamp mot det väpnade våldet. Vi räknar med att återkomma till detta här på bloggen.

Jon Bergeå

Projekthandläggare mänsklig säkerhet och nedrustning

Kristna Fredsrörelsen

Det löser sig säkert – Civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen

Riksdagens försvarsberedning släppte den 31 maj sin säkerhetspolitiska rapport. Analysen är tydlig: ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Trots detta har den efterföljande diskussionen i princip uteslutande handlat om Rysslands upprustning och Sveriges militära förmåga.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har satt samman en skuggberedning där Kristna Fredsrörelsen och flera andra organisationer bidrar med analys av hot och problem som i högsta grad rör människors och samhällens säkerhet men som inte har militära lösningar. Texterna diskuterar också hur vi kan förebygga våld, konflikter och katastrofer genom långsiktigt säkra lösningar.

Läs hela pressmeddelandet från IKFF här: http://www.ikff.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/Pressmeddelande-Det-l%C3%B6ser-sig-s%C3%A4kert-Skuggberedning.pdf

Rapporten “Det löser sig säkert – Civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen” finns här: http://www.ikff.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/06/Det-l%C3%B6ser-sig-s%C3%A4kert-Civila-samh%C3%A4llets-skuggberedning-till-F%C3%B6rsvarsberedningen.pdf

Försvarsberedningen rekommenderar: fortsatta närmanden till Nato utan att tillfråga svenska folket

Utan att tillfråga medborgarna har Sverige under ett antal år fördjupat samarbetet med Nato. I Försvarsberedningens rapport rekommenderar försvarspolitikerna att Sveriges samarbete med denna militära allians ytterligare bör fördjupas. Anmärkningsvärt nog finner inte kommittén det nödvändigt att ge medborgarna möjlighet att ta ställning i frågan.

Klimatförändringarna i fokus

I fredags lämnade Försvarsberedningen sin rapport Vägval i en globaliserad värld med bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och dess konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Beredningens rapport ska ligga till grund för 2015 års långsiktiga försvarsbeslut och är således ett mycket viktigt analys- och inriktningsdokument för svensk säkerhetspolitik. I den gedigna omvärldsanalysen är beredningen tydlig med att klimatförändringarna, livsmedels- och vattensäkerhet, urbanisering och ofrivillig migration är stora säkerhetspolitiska frågor framöver och att Sverige behöver bidra med omfattande insatser till dessa områden. Detta är något som Kristna Fredsrörelsen och våra samarbetspartners i syd ser är en mycket angelägen inriktning för svensk säkerhetspolitik, och säkerhetsfrågor där Sverige har mycket att bidra med.

Två strategiska säkerhetspolitiska frågor utelämnas

Vi är däremot kritiska till avsnitten om militär krishantering och analys av hotbild mot Sverige och dess närområde. Delvis bottnar problemen i dessa avsnitt med det begränsade mandat som beredningen fick av regeringen. I Försvarsdepartementets anvisningar till Försvarsberedningen gavs ett tydligt uppdrag att bidra till den offentliga debatten om försvars- och säkerhetspolitik. Trots det fick inte Försvarsberedningen mandat att analysera två mycket strategiska säkerhetspolitiska frågor; dels beslut att beställa uppgraderade Jas Gripen, vilken har föregått beredningen, och dels att beredningen inte, trots kritik från C, FP och KD, har fått mandat att analysera frågan om ett svenskt Nato-medlemskap.

Utan att tillfråga medborgarna har Sverige under ett antal år fördjupat samarbetet med Nato. Samarbetet består både av omfattande deltagande i militära operationer under Natos ledning, så som insatserna i Libyen, Afghanistan och Kosovo, deltagande i det euroatlantiska partnerskapsrådet och dess kommittéer, och det praktiska samarbetsformatet Partnerskap for Fred inkluderande bl.a. militära övningar och gemensam planering.

Vaga formuleringar om innebörd i fördjupat Natosamarbete

Försvarsberedningen slår fast att samarbetet med Nato blir allt viktigare, både för EU och för Sverige, men att samarbetets förutsättningar har förändrats med Afghanistaninsatsens avveckling, USA:s minskade försvarsanslag och utvecklingen av det Euroatlantiska partnerskapet. Konsekvensen av denna förändrade kontext ser Försvarsberedningen som:

Med en dialog som inte kan luta sig mot ett deltagande med trupp i en pågående insats kombinerad med ett större europeiskt fokus på förmågeutveckling och interoperabilitet, måste partnerländer som Sverige och Finland hitta nya former för inflytande i Nato. Detta förutsätter ett proaktivt förhållningssätt till de möjligheter som uppstår.

Ett proaktivt förhållningssätt. Tydligare än så blir inte Försvarsberedningen gällande Sveriges fortsatta fördjupade partnersamarbete med Nato. Från ett ickevåldsligt perspektiv ser Kristna Fredsrörelsen det som mycket problematiskt att samarbete med militära allianser och menar att ett nära Natosamarbete är kontraproduktivt eftersom det riskerar att förstärka hotbilder mot Sverige snarare än att öka vår säkerhet.

Framför allt ser vi att Försvarsberedningens förslag kring utvecklandet av Natosamarbetet visar på ett demokratiunderskott i försvarspolitiken. I Finland utreddes verkningarna av ett eventuellt Nato-medlemskap redan 2007. Vi kan inte vänta tills Sverige i praktiken redan agerar som en medlem i Nato innan medborgarna tillfrågas om samarbetet. Tillsätt en utredning om effekterna av svensk Natopolitik och ge därefter svenska folket en möjlighet att själva ta ställning i frågan!

Sanna Svensson,

Informationshandläggare Mänsklig säkerhet och nedrustning

Kristna Fredsrörelsen