Det har snart gått ett år sedan den colombianska regeringen och Farc inledde fredsförhandlingarna för att nå ett slut på den väpnade konflikten i landet. Inför den pågående förhandlingssessionen har dock stämningen mellan parterna hamnat i ett spänt läge. President Juan Manuel Santos har sagt att ett fredsavtal ska vara klart till våren och sätter nu press på att avancera i förhandlingarna i Kuba. Förhandlingsledaren för den colombianska regeringen, Humberto de la Calle, säger i en intervju med tidningen El Espectador:

– Denna vecka är det elva månader sedan mötet i Oslo, som var den formella invigningen av dessa samtal. Varken Farc eller någon annan kan säga att vi kör över saker. Tvärtom, det saknas effektivitet i samtalen.

Fredsförhandlingen mellan den colombianska regeringen och Farc har fått mycket kritik för att inte ge möjligheter för det colombianska civilsamhället att delta i utformningen av avtalet. Även om civilsamhället inte finns representerade vid förhandlingsbordet har det inte hindrat dem från att ta del av de frågor som regeringen och Farc diskuterar. Med stöd från FN och andra internationella aktörer har man organiserat regionala forum för att diskutera de punkter som parterna behandlar i fredsförhandlingarna.

– Det internationella samfundet har varit ett viktigt stöd för det colombianska civilsamhället i fredsprocessen. De har möjliggjort samtal där det civila samhället har kunnat träffas, diskutera frågor på agendan och mobiliserat sig, berättar Nancy Fiallo, colombiansk människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen medföljer.

Dessa regionala forum är dock ingen garanti för civilsamhället att påverka förhandlingarna. Nancy Fiallo säger att det inte är annat än en skandal att kvinnor fortfarande inte getts utrymme under fredssamtalen.

– Det finns ingen kvinnlig representation vid förhandlingsbordet och det första avtalet som nåtts, jordbruksfrågan, har utformats utan hänsyn till kvinnor.

Efter att regeringen och Farc kom överens om jordbruksfrågan har förhandlingarna gått vidare till punkten om oppositionens och medborgarnas politiska deltagande. Det är den andra av fem punkter som Farc och den colombianska regeringen har kommit överens om inom ramen för fredsförhandlingarna. De tre övriga punkterna är; konfliktens slut, narkotikahandel och offrens rättigheter. Frågan om politiska deltagandet är också en av de punkter som är särskilt känsliga då det inte går att bortse från konfliktens offer eller vilken form av straff som konflikternas parter ska få.

– Vad som kommer att hända med Farc-medlemmar efter fredssamtalen är en av de mest kontroversiella frågorna som ligger på bordet. Det finns tre läger; de som menar att alla ska fängslas, de som menar att de ska dömas individuellt och slutligen de som menar att alla ska släppas. Frågan går hand i hand med huruvida gerillan ska ges möjlighet att delta politiskt efter att de har avmobiliserats, säger Nancy Fiallo.

Förra veckan träffade Kristna Fredsrörelsen Alejando Eder, chef för ACR (Institutionen för återintegrering av avmobiliserade soldater) som var på besök i Sverige. ACR har verkat i Colombia sedan 2003 och arbetar med avmobiliserade soldater från både gerillan och paramilitära grupper. ACR ger avmobiliserade soldater psykosocialt stöd, utbildning och arbetsmöjligheter för att kunna återintegreras i samhället. En av de största utmaningarna som ACR möter är stigmatiseringen av avmobiliserade i det colombianska samhället. Enligt Alejandro Eder är inte den största svårigheten att nå fram till ett fredsavtal utan hur det colombianska samhället ska kunna försonas och skapa förutsättningar för att offer och förövare ska kunna leva sida vid sida med varandra.

Konflikten i Colombia är komplicerad och innefattar parter och konfliktfrågor som på många sätt går utöver de direkta motsättningar som finns mellan staten och Farc. Ett fredsavtal mellan Farc och den colombianska regeringen skulle dock förhoppningsvis sätta stopp för striderna mellan dessa två parter och vore därmed ett viktigt avstamp för en framtida hållbar fred i landet. Trots den kritik som finns kring fredsförhandlingarna säger människorättsförsvararen Nancy Fiallo:

– Det är en framgång att man lyckats hålla fredssamtalen igång i nästan ett år nu. Fredsdialogen har haft många fiender, bl.a. extremhögern har försökt sätta käppar i hjulet men de har inte lyckats.