krf karta blogg

Sverigepremiär för Selma

Idag är det Sverigepremiär för den Oscarsbelönade filmen Selma som handlar om medborgarrättsrörelsens och Dr Martin Luther King kamp för afroamerikaners rösträtt i USA. Kampanjen kulminerar i marschen från Selma till Montgomery som resulterade i att president Johnson 1965 signerar the Voting Rights Act. Idag, 50 år senare, är budskapet om rättvisa och frihet fortfarande lika högaktuellt.

När filmen Selma nådde de amerikanska biograferna slog den ned med kraft mitt i ett USA sargat av diskriminering och polisövervåld. I nära anslutning till premiären hade landet skakats av kravaller i Ferguson efter att en obeväpnad afroamerikansk pojke vid namn Michael Brown skjutits ihjäl med sex skott av en vit polis. Detta var bara en i raden av liknande incidenter. Händelserna hade fått stora delar av den amerikanska befolkningen att vakna och i mitt eget facebookflöde kunde jag följa vänner som medverkade vid Die-ins, protestmarscher och bojkott. 50 år efter filmens historiska skildring berör den fortfarande frågor som rör djupt vid det amerikanska samhällets själ. I Sverige har filmen premiär idag den 6 mars och frågan är vilket mottagande den kommer få från en svensk publik. Kommer den gå förbi, obemärkt?

I filmen Selma får vi följa berättelsen om medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King i spetsen och deras kamp om rösträtt för afroamerikaner. Denna skildring får sitt klimax i den historiska vandringen från Selma till Montgomery, Alabama. Denna vandring blev avgörande för medborgarrättsrörelsen och bidrog till att slutligen införa The Voting Rights Act 1965.

I en scen i mitten av filmen står Martin Luther King och håller ett minnestal på en begravning. Bara dagar innan har en ung afroamerikansk man vid namn Jimmie Lee Jackson blivit mördad av en vit polis. Under begravningen ställer Martin en viktig fråga. Han frågar besökarna ”Vem sköt Jimmie Lee Jackson?” Vi som tittar på filmen förstår att svaret på frågan är inte att en enskild polisman har skjutit ihjäl en afroamerikansk ung man. Kings fråga sätter fokus på att den avgörande frågan inte är vem som tryckte på avtryckaren utan varför det kommer sig att det samhälle King fann sig i var, och är än idag ett samhälle präglat av rasism. Här menar jag att filmen väcker viktiga frågor gentemot vårt svenska samhälle.

Under nyårsnatten vaknade människor i Uppsala upp när de hörde ett fönster som krossades. Det visade sig att en maskerad man hade försökt att bränna ned en moské i Uppsala. Gärningsmannen hade börjat med att kasta in en sten för att sedan kasta in en molotov cocktail. I höstas vaknade en grupp romer av att det luktade bensin. De gick ut från parkeringshuset de sov i och tog kontakt med några vänner. Senare visade det sig att någon hade fyllt dagvattenbrunnen med bensin. En cigarettfimp i den brunnen hade kunnat sluta i en enorm katastrof. Är dessa två händelser endast enskilda företeelser i vårt samhälle? Jag tror inte det. Jag tror det är viktigt att vi inte ser dessa olika händelser som enskilda incidenter i vårt samhälle. Vi behöver istället fortsätta att ställa oss frågan ”Hur kommer det sig att vi lever i ett samhälle där dessa brott begås”

Filmen Selma för oss in i medborgarrättsrörelsen kamp och i en mening är deras kamp tidlös. För kampen att avslöja förtryckande, diskriminerande och rasistiska strukturer är alltid lika aktuell. I mina ögon står det klart att filmen förtjänar ett storartat mottagande. Filmens regissör, Ava DuVernay har inte bara lyckats med att skildra medborgarrättsrörelsen kamp på ett gripande och inspirerande sätt. Hon har även lyckats att skapa en film som får mig att ställa frågor om det samhälle jag lever i idag. Jag hoppas att varje högstadieelev i vårt land får se denna film och att kloka lärare samtalar med eleverna om vilket samhälle vi vill ha.

Martin Karlsson
Medlem i Kristna Fredsrörelsen

Gå med i Kristna Fredsrörelsen och stöd arbete för fred och ickevåld i Sverige och världen. Bli medlem nu, så får du boken Martin Luther King: en självbiografi (ange “MLK” som kampanjkod i formuläret).
Ja, jag vill bli medlem

 

Martin Luther King