En solig dag i slutet av augusti satt jag på pendeltåget som skulle ta mig till Arlanda, för vidare färd till Sydsudan. 2005 var mitt första besök i Sudan. Det var också det året då ett fredsavtal slöts mellan Sudans regering och gerillaarmén SPLA. Glädjen var stor när Sydsudan 2011 blev ett nytt och självständigt land. Men leenden förvandlades till gråt när ett inbördeskrig bröt ut 2013. Sedan dess har det varit en berg- och dalbana med åtta fredsavtal.

Bara några dagar innan min avfärd skrevs det åttonde fredsavtalet på. Inbördeskriget i världens nyaste land har skördat mer än 50 000 människors liv och tvingat över två miljoner människor på flykt. Skulle avtalet hålla den här gången? Konflikten resulterar inte bara i dödande utan har även förvärrat landets ekonomiska kris. In i det sista var det oklart hur många dagar vi skulle kunna ha årets ickevåldsutbildning med tanke på de skenande priserna i landet.

Sydsudan är rankat som en av världens svagaste stater. Foto: Martin Smedjeback.

I denna verklighet arbetar Onad, Organization for Nonviolence and Development, oförtröttligt vidare för hållbar fred. Onad är en av få ickevåldsorganisationer i Afrika. De genomför olika utbildningar som ska stärka en fredlig utveckling av landet. Kristna fredsrörelsen har haft ett nära samarbete med Onad sedan organisationen bildades för över 20 år sedan. I år var det tioårsjubileum för ickevåldskursen ”Utbildning av utbildare”, som Onad arrangerar med stöd av KrF. Detta år riktade sig utbildningen till redan praktiserade ickevåldstränare, muslimer och kristna från Sydsudan och Sudan, och syftade till att stärka dem som utbildare i sitt lokala fredsarbete. Jag hade förmånen att vara en av de två internationella tränarna som ledde utbildningen tillsammans med Onads ordförande Eva.

Varje gång jag är i Sydsudan får jag höra hur Onads ickevåldsutbildningar förändrar människors liv. Så även denna gång. Det brukar börja i det lilla. Sadia, en av deltagarna som är representant för ett islamiskt råd, vittnade om hur hon och en kollega till henne haft en konflikt i åratal. De talade aldrig till varandra fastän de dagligen fanns på samma arbetsplats. Men när de båda var deltagare på en av Onads utbildningar tyckte Sadia att nu var det dags att ta fram fredspipan. Hon bad om ursäkt för det hon hade bidragit till i konflikten. Det räckte för att det skulle lossna. De två forna fienderna kunde ses, servera fika till varandra och vänligt samtala under resten av utbildningen.

Zakia, en annan deltagare på kursen som arbetar för en flyktingorganisation, berättade om en konfliktfylld busstur. När hon hade gått på lovade föraren att köra till platsen dit hon skulle. Men tydligen steg det på några passagerare som ville åka någon annanstans och som kanske kunde betala mer. För snart körde föraren i motsatt riktning mot var de flesta i bussen ville. Passagerarna protesterade men föraren gav sig inte förrän det var en ung man som lugnt medlade och fick med sig de andra att kräva sin betalning tillbaka om inte föraren körde dem dit han hade lovat. Vilket föraren till slut gjorde. Zakia var så imponerad av den unga mannens ickevåldsliga ingripande och aktiva lyssnande att hon efter turen var tvungen att fråga honom hur han hade lärt sig att hantera en sådan svår situation. ”Det har jag lärt mig på en ickevåldskurs av en organisation som heter Onad” svarade mannen.

Zakia lär ut ickevåld på sin arbetsplats. Foto: Martin Smedjeback.

I Onad finns en förståelse kring vikten av att kämpa mot våld och förtryck på alla nivåer i samhället, från konflikter med kollegor och diskriminering av kvinnor till kampen mot krig och ekonomiska orättvisor. Om en person klarar att hantera våld och orättvisa inom familjen eller på sin arbetsplats finns det en större chans att det också går att verka mot våldet på en större skala.

Tillsammans med en allians av nationella civilsamhällesorganisationer i alliansen Citizen for Peace and Justice bedriver Onad idag ett aktivt påverkansarbete för fred. Moses Monday är generalsekreterare i Onad och var också en deltagare på årets utbildning. Under diplomeringsceremonin i slutet av utbildningen sa han i ett tal att ”det räcker inte att skriva under ett fredsavtal – vi måste se till att det blir verklighet.” Han påminde oss också om att även idag stabila länder hade små och osäkra starter. Sverige var inte särskilt ickevåldsligt eller stabilt i början, inte heller Frankrike efter franska revolutionen.

Enligt Fragile States Index är Sydsudan det mest sköra landet i världen just nu. Strax före Somalia och flera steg över Syrien och Afghanistan. Tidigare pratade man om failed states – misslyckade stater. Men det är inte endast ett misslyckande för ett enskilt land när ett samhälle inte fungerar. Det är ett globalt moraliskt ansvar hos var och en av oss så länge krig och svält förekommer. Onad drar sitt viktiga strå till stacken för att Sydsudan ska bli ett fredligt och rättvist samhälle. Vi kan dra vårt genom att bidra till deras arbete.

Martin Smedjeback, frilansande ickevåldsutbildare och aktivist

Foto: Joseph Oduha.