Under den senaste veckan har det skett ett antal civil olydnadsaktioner både i Sverige och runtom i Europa gällande den planerade försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, för att påverka politiker och informera allmänheten om vilka förödande konsekvenser försäljningen skulle kunna få för klimatet. I veckan sprutade aktivisten Samuel Jarrick en röd vätska mot svenska politiker i Riksdagen för att illustrera hur svenska politiker har blod på sina händer, och tidigare i maj samlades tusentals personer i tyska Lausitz mot brunkolsverksamheten, vilket tvingade vattenfall att tillfälligt stänga ned sin elproduktion i staden.
Många av de civil olydnadsaktioner som gör just nu har med klimat och klimaträttvisa att göra, och många av dem utförs av personer kopplade till den globala kampanjen Break Free, som anses som miljörörelsens svar på det klimatavtal som sjösattes i Paris i fjol. Genom Break Free engagerar sig tusentals människor för klimatet, genom att demonstrera, informera och engagera för att politiker och allmänheten aktivt ska arbeta för att vi människor lever ett hållbart liv för vår planet. Inom Break Free-kampanjen finns dessutom grenen Ende Gelände (som översatt till svenska betyder “Hit men inte längre”) som under den senaste tiden har använt sig mycket av ickevåldsliga metoder kopplade till civil olydnad för att protestera mot brunkolsverksamheten.
Kristna Fredsrörelsen definierar civila olydnadsaktioner som dessa enligt följande i vårt nyligen framtagna policydokument:
Civil olydnad innebär att genom att bryta lagar ifrågasätta orättfärdiga system och orättvisor, där målet är att påverka såväl enskilda människor som regeringar för att få till stånd förändringar. Exempel på aktioner kan vara att demonstrera på ockuperat område eller att avrusta vapen på en vapenfabrik. Det är särskilt viktigt att de ickevåldsaktioner som innebär civil olydnad är öppna och att de som genomför en aktion är beredda att bli rättsligt prövade och ta sitt straff.
Civil olydnad som metod är omdiskuterat, och det finns många skilda meningar om huruvida civil olydnad är rätt sätt att försöka påverka orättvisor i världen. Våra lagar finns ju till för att vi ska ha ett fungerande samhälle där överträdelser mot lagarna bestraffas. Men som människa och som arbetande för Kristna Fredsrörelsen är det framförallt en känsla jag känner när jag läser om berättelserna från Vattenfall-aktionerna, och om flera KrF-medlemmar som utförde en civil olydnadsaktion mot Bofors, och det är stolthet. Jag är så stolt och full av beundran för de människor som tror på klimaträttvisa, nedrustning och alla människors rättigheter till ett liv i fred och frihet så mycket att de är redo att genomföra olagliga aktioner för att sätta ett problem på kartan. De är dessutom beredda att ta de straff som vissa av dessa aktioner kan ge.
Det är modiga människor som tror på en bättre framtid och som är villiga att gå utanför sin bekvämlighetszon för att lyckas med det som jag tror är det som kommer att göra skillnad för vårt land, vår värld och vår planet. Det må vara många saker som inte står rätt till med vår värld idag, men så länge som det finns människor som målmedvetet och passionerat vill arbeta för en bättre värld har jag ett hopp om att vi kommer nå dit.